Stellas bravader

Stella precis som många andra barn älskar smör. Smör, smör och smör. Varje tillfälle som fås åker ett finger ner i smörpaketet och sen ner i munnen.
Skorpor är också gott. När Stella får smöra ser skorporna se ut såhär.

PÃ¥ söndagar händer det ganska ofta att pappa behöver Ã¥ka tidigare än Stella och mamma till kyrkan. Det kan leda till grÃ¥t och tandagnisslan och snabbt som ögat försöker Stella slänga pÃ¥ sig lite kläder och säger ”Stella fölla mä”. SÃ¥här kan det se ut pÃ¥ söndagsmornar.

I fredags kväll passade vi på att gå ut i det fina vädret och ta en titt förbi tivolit som var och hälsade på i Brandbergen.
NÃ¥gra fÃ¥ Ã¥kattraktioner och lite olika hjul att spela pÃ¥ var det som bjöds pÃ¥. Stella tyckte ”gristÃ¥get” sÃ¥g spännande ut och ville ta en Ã¥ktur. 30kr känndes lite mycket för en Ã¥ktur runt denna lilla bana. Men oj vad Stellas glada leende gjorde det värt sÃ¥ mycket mer. Varv pÃ¥ varv med världens största leende.

PÃ¥ tivoli mÃ¥ste man ju ha spunnet socker ocksÃ¥. Men det fick mamma och pappa ha för sig själva, Stella tyckte inte alls om det. Det smakade inte gott och sen när man tog i det, ”aaaa, kladdig”, sÃ¥ klibbade det fast pÃ¥ fingrarna.

Förra natten vaknade Stella flera gånger och hostade, hade rinnande ögon och klagade på ont i öronen. På morgonen verkade hon må bra, men vi bestämde oss ändå för att bege oss till närakuten för att få något mot den rinnande ögoninfektionen och utesluta öroninflammation.

Stella blev överlycklig vid beskedet att vi skulle gå till doktorn, som Totte och pladdrade på hela vägen dit om:

- sitta mammas knä
- lampa ögon öra
- magen killas
- hoppa
- och framförallt sprutan, ont, ledsen, plåster, glad.

Mamma försökte förklara för sin sprudlande snart två-åriga dotter att doktorn bara skulle titta i öronen och ögonen och lugnade med att ingen spruta skulle sticka henne idag.

I väntrummet hittade Stella en ”liten liten gul fisk” att titta pÃ¥ och bekantade sig med en liten tjej pÃ¥ dryga Ã¥ret med mamma som skrek och kom tillbaka till sin mamma och berättade varför flickan grät: ”spruta, ont, blod, plÃ¥ster”. Mamman försökte Ã¥terigen lugna med att doktorn inte skulle stickas idag.

Väl inne hos doktorn var Stella superduktig och helt samarbetsvillig. Doktorn berömmde henne för att hon var så duktig och satt helt lugnt och stilla medan han tittade i öronen. Stella fick därefter diagnosen ful öroninflammation på höger öra och ögoninfektion på bägge ögonen och fick kåvepenin och antibiotikadroppar till ögonen.

Därefter gick vi ut och mamma berömde Stella. DÃ¥ kläckte Stella ur sig med besviken min: ”Dotor spruta, sitta mammas knä, ont, gÃ¥ter, plÃ¥ster. Glad.” Var pÃ¥ mamma säger, men det var väl bra att det inte behövdes nÃ¥gon spruta idag.

”Stella ha spruta, sitta mammas knä, gÃ¥ta, plÃ¥ster” och sÃ¥ börjar tÃ¥rarna rinna…

Här kommer några exempel på Stellas ord som slutar på i. Man skulle kunna tro att det var meningen att hon skulle varit född i Finland och pratat suomi.

boti = plånbok
mölki = filmjölk
Botti = Ebbot
moti = motorcykel
dunsi = dammsugare
tasti = potatis
möshi = smörgås
noushi = godis
tusti = snuttis
occli = ekorre
tati = tomat
duppi = ketchup
deppi = spaggeti
Ösi = Jesus

Pappa tyckte han var duktig som lärde Stella öppna garderobsdörren så hon kunde få ut sin jacka själv. När man inte når upp till handtaget så är knepet att man öppnar underifrån, där får man ett bra grepp om dörren så man kan få upp den. Detta knep har Stella nu lärt sig och får upp alla garderobsdörrar med finess.

Runt femtiden började Stella bli hungrig och ville ha mat. Vi får vänta på middagen sa pappa och fortsatte att dammsuga sovrumet. Nästa gång pappa såg Stella satt hon i soffan med vindruvspaketet och en liten skål. Så nu kan man förse sig själv med mat när hungern smyger på. Dörröppnarknepet funkar tydligen på kylskåpet också. Pappa förfarade att kylskåpsdörren stod på vid gavel, men icke. Är man en stor tjej så gör man saker med stil.

Det senaste tillskottet till Stellas ordförÃ¥d är ”nä om”. Nä om hördes ganska mycket idag vid lunch. Vi skulle äta en god soppa som mamma lagat med pasta, potatis, vita bönor, harricovert, morot, tomat, lök och purjo. Jag hann inte ta ut matlÃ¥dan med soppan ur kylen innan Stella utbrister NÄ OM och försöker stänga kylskÃ¥pet innan jag fÃ¥tt ut lÃ¥dan. Efter lite övertalning hamnade tillslut i vÃ¥ra tallrikar, sen börjades det igen. Löken, nä om. Bönorna, nä om. Harricovert, nä om. SÃ¥ fort dessa rÃ¥kade hamna pÃ¥ skeden sÃ¥ hamnade de snabbt pÃ¥ pappas tallrik.

När Stella lyckats fiska upp all pasta, potatis och morötter sÃ¥g hon att pappa hade massa kvar i sin tallrik. Hon fäller dÃ¥ ut sina lÃ¥nga armar och grabbar tag om pappas tallrik. Nä pappas tallrik säger jag dÃ¥ och Stella kontrar, nä min! (Min är ocksÃ¥ ett nytt favoritord hemma.) Puttar sin tallrik med alla bönor och lök i till pappas plats och säger pappas, byta. SÃ¥ var bytet gjort och det börjades fiska pasta och potatis. Efter nÃ¥gra slevar mat kom Stella pÃ¥ att hon fortfarande hade sin sked. Pappa byta, kom igen, och med ”stooora” skeden smaskades det. 

När Stella får höra hemafton utbrister hon BÅLA (=blåa). Alltså spelet med de blåa och andra färgade prickarna. Stella älskar att spela twister. Vi får tacka McDonalds för denna happy meal gåva. Men som syns på bilden är det ju inte bästa kvalité, så det får bli att inför skaffa en lite mer hållbar variant snart. Ibland leker vi kurragömma men för det mesta är det båla som gäller.

För att göra det ännu roligare använder vi hela kroppen, inte bara händer och fötter. En mycket bra färg- och kroppsdelslärakänna lek.

Igår när vi var på väg hem, gick Stella som vanligt en bit ifrån sin mamma och tittade på alla häftiga saker (pinnar, stenar etc) man kan hitta på vägen. I ögonvrån ser mamma hur Stella plockar upp något vitt. Nu vaknar mamma till och frågar: Stella vad har du hittat. Stella säger något som mamma inte klara av att översätta till svenska och för föremålet till munnan. Nu vaknar mamman till ordentligt och börjar gå mot Stella för att föremål som hittas på gatan ej bör stoppas i munnan av hygieniska skäl.

Plötsligt stelnar mamman till och tror knappt sina ögon. Hennes lilla oskyldiga söta lilla 2-ÅRIGA dotter står med ett vant handgrepp och håller en halvrökt cigarettfimp i munnen samtidigt som hon hyperventilerar genom fimpen. När mamma kommer närmare tar hon ur cigaretten ur munnen, avfyrar ett stort leende och säger stolt och belåtet: Stella blåsa. Som snart förbytts i gråt och skrik: Stella blåsa, Stella blåsa, STELLA BLÅSA när mamman rycker till sig cigaretten och kastar bort den så långt som hon bara kan. 

Det var nog länge sedan som mamman var sÃ¥ arg, inte pÃ¥ Stella för är man tvÃ¥ Ã¥r förstÃ¥r man inte mycket, utan för att alla dessa rökandes människor inte inser hur dÃ¥liga exempel de är för barn i sin omgivning. Nästan ingen i vÃ¥r bekantskapskrets röker och ingen vi känner nÃ¥gorlunda har gjort det inför Stella. Trots det har hon redan fÃ¥tt en uppfattning om att det är nÃ¥got ”man gör”.

Nu blir det till att hÃ¥lla iordning pÃ¥ alla fimpar som skräpar överallt tills vi fÃ¥r Stella pÃ¥ bättre tankar…